Gummi

Gummi

Gummi omfattar bildäck och tekniskt gummi, dvs. gummiartiklar huvudsakligen för industriellt bruk. Tillverkningen av nya däck är borta sedan 2002, men tillverkningen av tekniska gummiartiklar är kvar i Gislaved. Båda grenarna började ursprungligen inom Gummifabriken, men ägarskapet har senare förändrats.

 

Personbilsdäck har regummerats vid företaget AGI Däck AB, en del av Anderstorp Däck AB i Anderstorp. AGI är representerade i museet.

 

Museet har rikligt med material från framförallt Gummifabriken. Det finns såväl många föremål som bilder och originaldokument i vårt arkiv. Arkivet utgör en rik källa för den som vill forska i Gummifabrikens historia. I museet finns bilder på många äldre, såväl arbetare som tjänstemän, som besökare kan ha stort glädje av att studera för att hitta äldre släktingar.

 

Historik

 

1880

Två bröder, Carl och Wilhelm Gislow, utvandrar till USA. Carl fick arbete på en gummifabrik, Naugatuck, som tillverkade bland annat galoscher och Wilhelm gick till sjöss. Han gjorde Carl sällskap på gummifabriken ett antal år senare. Redan på den tiden uppskattades entreprenörskap och Carl startade ett eget företag inom gummifabriken. Hans uppgift var att bära läster fram och tillbaka till de som byggde ihop skorna. Det gick åt många läster för olika storlekar och typer galoscher. Bröderna lärde sig naturligtvis en hel del om gummitillverkning och insåg att gummit var ett framtidsmaterial.

1889

Carl åker hem till Gislaved. Han hade egentligen åkt till USA för att tjäna ihop tillräckligt med pengar för att köpa företaget Lomells Färgeri där han hade arbetat tidigare. Han sålde företaget 1897, då det lades ner.

 

Wilhelm åkte hem två år efter att Carl hade återvänt och fick först anställning som teknisk expert hos Dunker i Helsingborg där man tillverkade galoscher. Tillverkningen misslyckades dock och Wilhelm avskedades. Han återvände till Gislaved och satte igång en mindre gummitillverkning år 1893. Han tillverkade till att börja med enklare hushållsartiklar, bland annat dinappar.

 

1895

Svenska Gummifabriks Aktiebolag bildas. Detta gjordes med ekonomisk hjälp från ett företag i Stockholm, som hette Wahlén & Block. De hade dock ett förbehåll, och det var att man fick flytta företagets tillverkning av läderremmar till Gislaved. Det påstås att en av tankarna bakom detta var att lädret kom från sydamerika, liksom naturgummit på den tiden, och att samordnade transporter skulle betyda lägre kostnader.

 

1900

Fabriken brinner ner, men man trodde på gummits framtid och byggde en ny fabrikslokal, som stod klar redan 1902.

 

1904

Däck börjar tillverkas 1904 i form av cykeldäck och 1905 tillverkade man det första bildäcket. Det tog en hel dag att tillverka det första däcket och Wilhelm Gislow, VD, övervakade det hela med stort intresse.

 

Stommen i bildäcken tillverkades på den tiden med fyrskaftsväv, alltså väv där trådarna i väven korsade varandra utan ett mellanskikt av gummi. Detta innebar att trådarna gick så småningom gick av och stommen brast.

 

1912

Ledningen för företaget åker till Stockholm för att se Olympiaden. De hade med sig ett antal reservdäck. På vägen hem lär det sista däcket ha gått sönder i Norrköping och ledningen beslutade att tillverkningen skulle upphöra tills dess att man hade funnit en bättre konstruktion.

 

1927

Galoschtillverkningen i Sverige finns hos fyra fabriker, som hade kommit överens om antalet galoscher som skulle tillverkas i varje fabrik och till vilket pris dessa fick säljas. Idag är denna form av kartellbildning förbjuden. Gummifabriken i Gislaved var en av tillverkarna. Kooperativa Förbundet sålde galoscher i sina affärer, men tyckte att de var alldeles för dyra. De bestämde sig för att på något sätt bryta kartellen.

 

Nyårsafton 1925 gick Wilhelm Gislow bort och eftersom han var VD och dessutom expert på gummitillverkning blev styrelsen oroliga för hur de skulle gå vidare. KF tog kontakt med dem och erbjöd sig att köpa företaget, vilket också skedde 1927.

 

Detta ledde till en helt ny era för Gummifabriken. KF sänkte omedelbart priset på galoscherna från runt 8 kr paret till 4 kr paret. Samtidigt ökade man tillverkningen.

 

Mycket folk fick anställas och eftersom skotillverkning var väl ägnat för kvinnliga arbetare var det många kvinnor som kom till Gislaved vid den tiden från byarna runtomkring. Antalet anställda fördubblades på bara två år och som mest var man uppe i cirka 1700 anställda vid Gummifabriken.

 

1938

Ett tekniskt know-how avtal tecknas med US Rubber i U.S.A. för utveckling och tillverkning av bildäck. Detta lade grunden för ett långt samarbete ända fram till Continental, som köpte upp Uniroyal i Europa och så småningom Gislaved.

 

1945

Den första kalandrerade plastfilmen (Vinol) tillverkas i Gislaved

Det här var starten på det som så småningom kom att bli Gislaved Folie.

 

1950

Det första riktiga vinterdäcket, Brodd, tas fram.

 

1957

En ny fabrikslokal byggs för tillverkning av plastfilm.

 

1966

En ny fabrikslokal byggs för tillverkning av tekniskt gummi.

 

1971

En ny bildäcksfabrik uppförs och öppnas detta år. Fabriken, som ligger utefter vägen mot Anderstorp, sägs ha Nordens längsta sammanhängande tegelvägg, över 600 meter lång. Fabriken byggdes så att flödet började i änden mot Anderstorp och de färdiga däcken kom ut i den andra änden, där det också fanns ett automatiserat höglager med plats för 400 000 däck (invigt 1974). VD:n som drev fram beslutet inom KF att bygga däckfabriken hette Curt Lidén, en person känd för sin okuvliga energi och beslutsamhet.

 

1973

Skotillverkningen upphör i Gislaved. Flertalet av de cirka 400 som berördes var kvinnor och de flesta kunde ges andra arbeten i Gummifabriken. Vid denna tid började de första kvinnorna att bygga däck.

 

1980

Det sista lastbilsdäcket tillverkas detta år. Lastbilsdäcken hade varit en stor produkt under främst den första hälften av 1900-talet.

 

1983

Däckdivisionen inom Gummifabriken blir en juridisk enhet inom KF och får namnet Gislaved Däck AB.

1985

KF köper Viking Dekk A/S i Norge och ett samarbete mellan Viking och Gislaved börjar vad gäller utveckling och tillverkning av däck.

 

1987

Nivis Tyre AB bildas av KF som gemensamt bolag för Viking och Gislaved däckverksamheter. Nivis fick sitt säte i Göteborg.

 

Samma år omvandlas den maskintekniska serviceavdelningen inom Gummifabriken till ett eget juridiskt bolag inom KF och får namnet GISAB, Gislaved Industriservice AB.

 

1989

Plastfilmsverksamheten inom Gummifabriken görs om till en egen jurisdisk enhet inom KF och får namnet Gislaved Folie AB.

 

1990

Tekniskt gummi inom Gummifabriken omvandlas till en egen juridisk enhet inom KF och får namnet Gislaved Gummi AB.

 

1991

Viking Dekks fabrik i Askim, Norge läggs ner detta år. Continental AG går in i Nivis Tyre AB med en ägarandel på 49%.

 

1992

Continental AG, Hannover, köper resterande del av Nivis Tyre AB. Däcktillverkningen drevs vidare i Gislaved av såväl Gislaved- som en del Vikingdäck (huvudsakligen vinterdäck).

 

2002

Continental stänger däcktillverkningen i Gislaved. Dubbningen av vinterdäck blev dock kvar ytterligare ett år innan maskinerna flyttades till Tyskland.

 

 

En epok kan här sägas vara slut. Under tiden hade alla de tre andra delarna, dvs. plast, industrigummi och industriservice sålts av KF till andra ägare, och de finns kvar än idag i Gislaved. I vecka 25 2009 meddelades i tidningen att industriserviceföretaget GISAB gått i konkurs.

 

Bildäck

 

1926

 

Tillverkningen återuppstartades efter ett uppehåll från 1912 (se Historik) med en ny konstruktion där väven hade ersatts med kordlager av bomullskord, åtskilda från varandra med ett skikt gummi. Dessa däck kallades Gislaved Cord och några däck finns på museet med denna beteckning. Det finns en reklamfilm (endast 4 min.) för Gislaved Cord gjord av Kooperativa Förbundet (KF), som visas för besökare på museet.

Bomullskorden hade emellertid också begränsningar. Om det uppstod en skärskada i gummit så att vatten kunde tränga ned till korden, så ruttnade korden och stommen brast.

1946

Det första däcket med konstsilke eller rayonkord tillverkades. Detta material har helt andra egenskaper än bomull och används än idag i vissa däck. I personbilsdäck är det dock ersatt mest med polyester och med stålkord i större lastbilsdäck.

1967

Gislaved började utveckla radialdäck med bälte eller gördel av stålkord. Flertalet tillverkare hade vid denna tid radialdäck med bälte av textilkord, utom Michelin och Uniroyal i Frankrike. Eftersom Gislaved hade licensavtal med Uniroyal hade man också tillgång till kunnandet om stålkord som gördelmaterial. Det skulle visa sig att beslutet att välja stålkord var strategiskt mycket viktigt för Gislaved, eftersom textilkord gav sämre egenskaper och framförallt sämre livslängd hos däcken. Det är ganska troligt att Gislaved hade haft svårt att överleva 80-talet om man inte hade valt stålkord. Nu blev det istället en fantastisk utveckling för personbilsdäcken.

1974

Det första vinterdäcket med en speciell mjuk slitbana av naturgummi togs fram i Gislaved. Däcket kallades FROST och var sannolikt världens första vinterdäck i stålradialutförande med mjuk slitbana. Däcket vann flera däcktester, bland annat i Tyskland, och ledde till en kraftig ökning av försäljningen på många olika marknader. Man exporterade FROST-däcket till fjärran länder som Japan och Nordamerika.

 

Samma år upphörde tillverkningen av diagonaldäck.

Tillverkningsår

 

Om Du har ett riktigt gammalt däck vill Du kanske veta när det var tillverkat.

Jan 1926 - dec 1947 och jan 1948 - maj 1964

Under hela denna period fanns ett system där ett löpnummer vulkaniserades in i däckets ena sida, i regel strax över fälghornsområdet. Numren var löpande och varje nummer som står under en månad i tabellen gäller för den första arbetsdagen den månaden. Varje däck hade ett eget nummer, vilket man lätt kan se på att däck nummer en miljon tillverkades i mars 1949.

Numren gällde för automobil- och motorcykelringar, som det står i listan. Automobil får anses gälla även för lastbilsdäck.

Bildäckstillverkningen började 1905, men det är inte troligt att de försågs med ett serienummer. Tillverkningen av däck låg nere från 1912 till 1923 på grund av kvalitetsproblem. När löpnummersystemet infördes i jan 1926 får vi anta att man startade på en siffra som motsvarade antalet däck tillverkade före det datumet.

1927 startade leveranser till Volvo och det innebar också säkerligen krav på att däcken försågs med ett serienummer.

Klicka på årtalen ovan för att se respektive tabell.

Numret kan se ut så här:-

Numret på bilden är 494220 och innebär att däcket är tillverkat i slutet på mars 1939. De tre kronorna anger att däcket har tillhört Försvaret. Den avlånga fördjupningen till höger om löpnumret kan inte härledas, men sannolikt har det funnits en extra märkning på däcket, kanske något som har samband med att det var ett däck för Försvaret.

Det här däcket finns på museet och heter Gislaved Cord. Cord innebar att däckets stomme var tillverkat av bomullskord.

I maj 1964 tillverkades det sista däcket med serienummer enligt löpnummersystemet.

Nästa nummersystem infördes redan i maj 1963 och beskrivs nedan. Detta innebär att det fanns en flytande övergång mellan det gamla löpnummersystemet och det nya systemet. Det är troligt att löpnummersystemet upphörde helt för personbilsdäck i maj 1963 men behölls för övriga däck fram till maj 1964.

Nytt system för tillverkningskoder med 5 siffror i numret, där de två första anger tillverkningsår och månad enligt en nyckeltabell. 20 på bilden står för sept. 1972. De två följande siffrorna anger apparatnumret för vulkaniseringspressen och den sista siffran om däckformen låg i vänster (1) eller höger (2) kavitet (position) i pressen.

Problemet med detta system var att två siffror 00 till 99 bara räckte i 100 månader, alltså drygt 8 år. Efter det började man från 00 igen. Man måste känna till vilka år en viss däcktyp tillverkades för att säkert kunna fastställa tillverkningsåret.

Övergången från det gamla löpnummersystemet och senare listor för det nya systemet visar att man sannolikt började med nummer 10 i juli 1963.

DOT-nummer (Dept. of Transportation, USA)

1968 införde DOT i USA krav på öppen datummärkning av alla däck. Gislaved exporterade däck även till Nordamerika och det är troligt att DOT-märkningen introducerades i Gislaved runt 1970 - 1972.

Datumet står sist, i detta fall 5101, som innebär att däcket tillverkades vecka 51 2001. P1 betyder att däcket är tillverkat i Gislavedfabriken, T5 är en kod för däckets dimension (kan vara bra att veta när däcket har regummerats), och återstående 4 siffror/bokstäver är tillverkarens egen kod för t ex konstruktionen.

Idag används samma datummärkning även inom EU-direktiven för däck.

 

Gislaveds Industrimuseum Danska vägen 13, 33236 Gislaved 0371-14935 Info@industrimuseum-gislaved.se