En bok om plastutvecklingen i Gislaveds kommun har tagits fram genom museets försorg. Boken heter ’Plastens vagga i Gislaveds kommun’.
Material ur boken har använts på denna hemsida, men betydligt mer detaljer kan fås genom att läsa boken. Den finns att köpa på museet.
I Gislaveds kommun har genom åren startats över 100 plastbearbetande företag. För en kommun med cirka 30.000 innevånare är detta en mycket hög siffra. Att plastföretagen är koncentrerade till vår region beror sannolikt på att kunnandet har gått från företag till företag under en mycket expansiv period då plats har funnits för alla i en ständig utveckling.
Smålänningens nedärvda förmåga att samarbeta under knappa förhållanden och att skapa nya produkter med små resurser har säkert också haft betydelse.
Pionjärerna i Gislaveds kommun
Inom kommunen har dessutom några företag varit pionjärer inom sina områden:
Gislaved
Svensk Celluloidindustri AB var dels först i Sverige med att bearbeta termoplast när man 1920 började tillverka produkter i celluloid och dels 1953 först i landet med att tillverka PUR-skumplast.
På samma sätt var Svenska Gummifabriks AB 1945 först i landet med att tillverka PVC-folie och 1953 var Hagaplast AB i Anderstorp först i landet med att blåsa polyeten.
Svensk Celluloidindustri startades av familjen Mårtensson i Gislaved. Thure Mårtensson och hans bror Ryno startade tillverkning redan 1920 genom att börja bearbeta celluloid till registerkort, nyckelhålsskydd, cykelpumpar med mera.
Anderstorp
Hagaplast i Anderstorp startade 1941 när man började tillverka blöjbyxor av PVC-folier. 1953 fick man fram egentillverkad polyetenfolie.
Plast AB Orion var en betydande plantskola i plastbranschen. 1951 konstruerade man och tillverkade en egen hydraulisk plastspruta. Flera företag i Anderstorp har sina rötter i Orion.
Smålandsstenar
Kronplast var 1948 det första företaget på orten med att formspruta gardinringar, handtag till skruvmejslar, isolatorer till elektriska stängsel med mera. Det dröjde dock till 1960-talet innan det stora genombrottet skedde för plasttillverkning i Smålandsstenar.
Reftele
Först var Pamex Plast AB, som i samarbete med Plast AB Orion tog fram en egentillverkad plastspruta. Ett exemplar finns i hallen vid museets ingång.
Hestra
Rapid började redan 1936 med att bearbeta celluloid till kartfodral, cykelpumpar mm. 1947 tillverkade man bakelitdetaljer till häftapparater med mera. Tillverkningen pågick till början av 1960-talet.
Broaryd
Företaget Rigef var först att arbeta med plast i Broaryd. Tillverkningen flyttades till senare Smålandsstenar.
Problemfylld uppstart för många
Efter andra världskriget saknade man inte entusiasm, men kunskaperna var inte alltid så stora. Det gällde att ha bra nätverk, vilket kännetecknar mycket av industriverksamheten i Småland än idag.
Nystartade företag fick inte alltid de bästa priserna av råvaru-leverantörerna och då gällde att kunna köpa till ett bättre pris hos en kollega, kanske rentav till hans inköpspris.
Utländska maskinleverantörer kunde innebära kommunikationsproblem, men en stor förbättring skedde när Åkesson i Helsingborg började leverera maskiner.
Verktygsmakare
Flera företag startades som kom att bli specialister på framställning av formverktyg. Att framställa verktyg var ett verkligt hantverk innan datastyrda bearbetningsmaskiner fanns. Endast större företag kunde ha egen verktygstillverkning. Idag finns 28 verktygsföretag inom kommunen. På museet har vi ett flertal exempel på verktyg, t. ex. för kammar, kaffemått med mera.
Tillverkningsmetoder
Tre av fyra företag inom kommunen arbetar idag med formsprutning. Övriga metoder som mer än ett företag arbetar med är filmblåsning, konfektionering och varmformning.
Enstaka företag använder formpressning, kalandrering, sintring, skumning och vakuumformning.
Utbildning behövdes
Utbildningsbehovet var stort och verkstads- och plastutbildning startades så småningom i Anderstorp.
Plastmaterial
Förklaringar till olika sorters plastmaterial som beskrivs på hemsidan (ref: Nationalencyklopedin).
Termoplast
Plast som vid uppvärmning blir plastisk (formbar) och som upprepade gånger kan överföras till plastiskt tillstånd. Produkter av termoplast är därmed (till skillnad från härdplast) återvinningsbara genom omsmältning.
Bakelit
Bakelit firade hundraårsjubileum 2007. Det är en mörk, hård och osmältbar plast som används som isolationsmaterial, men också förr i många hushållsartiklar, som t ex munstycken till dammsugare, telefoner, knoppar, handtag till kastruller, lamphållare askfat med mera. Plasten uppfanns av en belgare vid namn L H Baekeland. Bakelit består av fenol och formaldehyd och är det första industriellt framställda helsyntetiska plastmaterialet. Bakelit har med tiden minskat i användning och ersatts av nya plastmaterial.
Celluloid
Det är en transparent termoplast med goda mekaniska egenskaper och god förmåga att upptaga färgämnen. Celluloid framställdes 1868 av John Wesley Hyatt. Den användes först i fotografisk film, men på grund av den stora brandrisken ersattes den med andra, nya plastmaterial. Celluloid har också använts mycket inom konsthantverk, främst som imitationsmaterial för sköldpadd, horn, elfenben, korall, bärnsten med mera. Numera används celluloid i mindre omfattning, i första hand till knivhandtag, bordtennisbollar och glasögonbågar.
PUR (Polyuretan)
Polyuretanerna är den grupp av polymerer som har bredast användningsområde. Detta spänner över hela materialregistret, termoplast, härdplast (uretanplast, PUR), cellplast, cellgummi, massivt gummi, termoelast, lack, lim och fiber.
PVC
I Gislaved tillverkas huvudsakligen folie av PVC, dvs. mjuk PVC. PVC:s unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde – från styva produkter som rör, profiler (t.ex. stuprännor och fönsterbågar), flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel. I Sverige tillverkas ungefär lika stor mängd styv som mjuk PVC.
Polyeten
Etenplast är det mest producerade polymera materialet. På grund av sitt låga pris, sin goda bearbetbarhet och sina goda mekaniska, kemiska och elektriska egenskaper har den många användningar: i förpackningsmaterial (film, plastpåsar, plastkassar etc.), byggfilm, plaströr för vatten-, gas- och avloppsledningar, i elektriska kablar (som isolering), stora tankar samt diverse produkter, till exempel leksaker.