Nissafors Bruk

HemHistoriaNissafors Bruk

Sedan sommaren 2012 finns en stor tavla som berättar om brukets historia. Den är placerad mellan golfklubbens parkering och bron över Nissan.

Det finns en utförlig beskrivning på engelska såväl som på tyska. Berättelsen om Nissafors Bruk är också ett populärt mål för bussresor.

Tavlan som berättar om Nissafors Bruks historia

Golfbaneled

En studiecirkel i Isaberg Golfklubbs regi har arbetat med att skapa skyltar som satts upp längs en led som går runt delar av golfklubbens västra bana. Projektet har ett ekonomiskt stöd genom Leader.

Leden passerar igenom stora delar av det område som utgjordes av Nissafors Bruk, som var ett betydande järnbruk från 1725 och 180 år framåt. Förutom järnhantering fanns här också ett träsliperi där timmerstockar slipades ned för att man skulle få fram massa för papperstillverkning.

Bilden är en enkel karta som visar hur det såg ut på 1700-talet. Man ser Nissafors Jernbruk och observera orden ”Ån går här”. Östra Håmrarna är sannolikt stångjärnshammaren, som drevs av vattnet i Nissan. Man ser tydligt vattenhjulen inritade.

En mycket bra skildring av Nissafors Bruk finns i Isaberg Golfklubbs jubileumsbok 2008.

Bilden visar det ursprungliga Corps de logi, en byggnad som hade kunnat berätta många dråpliga historier om den funnits kvar. Den kallades i folkmun ’Baronavillan’. Tyvärr revs den 1963 då man inte längre fann det ekonomiskt möjligt att underhålla fastigheten. I förgrunden står den dåvarande förvaltaren Gustav Lord.

Mer om Nissafors Bruks historia

Det finns åtskilligt mer att berätta om Nissafors Bruk och det är vår förhoppning att kunna utveckla denna sida betydligt mer i framtiden.

Vi har själv gjort en överblick av historien för Nissafors Bruk från 1725 fram till 1963 då baronavillan ovan revs. Ladda ner pdf-filen:

Material om Nissafors Bruk finns lite varstans. En del finns i Länsarkivet i Jönköping, annat hos Gislaveds och Gnosjö kommuner, en del hos Gislaveds Industrimuseum, för att inte tala om allt som har spritts för vinden på olika håll genom arv, försäljningar mm.

Bilden visar inloppet vid källan för det vatten som gick fram till Corps de logi i en borrad träledning. Ledningen är 1800 meter lång och grävdes ner för hand runt 1855 . Fallhöjden är 50 – 60 meter, vilket gav ett bra vattentryck även på andra våningen. Numera sitter en plastslang i stockarna och förser andra med vatten.

Utställning Isaberg

I ett Leaderprojekt som spänner över hela Nissadalen ingår historien om Nissafors Bruk som en väsentlig del. Arbetet med att ta fram vepor som hänger i en av flyglarna på Isabergs golfbana (den s.k. tävlingsexpeditionen mittemot shopen) har resulterat i Vepa 1 (pdf), även Vepa 2 (pdf) och Vepa 3 (pdf) hittar du här.

Den första vepan är här avbildat utanför byggnaden, men alla tre hänger inne i hallen. Be att få nyckeln i golfklubbens reception om det inte är öppet.

Den första vepan berättar om den äldsta historien, från 1725 och framåt, och täcker huvudsakligen järnframställningen. Bland annat har research gjorts på Jönköpings Länsmuseums arkiv, där det finns över 30 hyllmeter med material från Nissafors Bruk, ända från 1725.

De s.k. afräkningsböckerna och kapitalböckerna är fulla av intressanta uppgifter ur vilket man kan läsa en del om hur levnadsförhållandena var på den tiden. Några exempel har fotograferats och återfinns på vepan.

Tavla med historia

Här nedan återges några bilder som finns på vepan.

Salomon Löfvenskiölds vapensköld. Detta är ett utdrag ur ett fullständigt adelsbrev som finns i arkivet.

Polletter

Bilder av polletter från Nissafors Bruk. 9 av totalt 13 mynt finns hos Uppsala universitets myntkabinett,

”Sk” betyder sannolikt Skeppund, alltså 170 kg. Betydelsen av ”ttt” är oklar, men kan möjligen betyda tusendelar, dvs att varje ”t” står för en tiondel. I avräkningsböckerna från 17- och 1800 talen förekommer till exempel 2 Centner 64 tt, vilket betyder 2,64 Centner enligt beräkningarna i bokföringen. Om någon med säkerhet vet vad ”ttt” betyder är vi tacksamma för besked.

Bilden som anger samtliga värden för polletterna.

Gislaveds Industrimuseum