En stor del av gummiproduktionen i Gislaved består av tillverkning av bildäck.
Tillverkningen av nya däck är borta sedan 2002, men tillverkningen av tekniska gummiartiklar är kvar i Gislaved. Båda grenarna började ursprungligen inom Gummifabriken, men ägarskapet har senare förändrats.
Personbilsdäck har regummerats vid företaget AGI Däck AB, en del av Anderstorp Däck AB i Anderstorp. AGI är representerade i museet.
Historik
1880 – 1889
Historien om gummi in Gislaved började med bröderna Carl och Wilhelm Gislow. Läs deras historia på sidan Gummi.
1904
Däck börjar tillverkas 1904 i form av cykeldäck och 1905 tillverkade man det första bildäcket. Det tog en hel dag att tillverka det första däcket och Wilhelm Gislow, VD, övervakade det hela med stort intresse.
Stommen i bildäcken tillverkades på den tiden med fyrskaftsväv, alltså väv där trådarna i väven korsade varandra utan ett mellanskikt av gummi. Detta innebar att trådarna så småningom gick av och stommen brast.
1912
Ledningen för företaget åker till Stockholm för att se Olympiaden. De hade med sig ett antal reservdäck. På vägen hem lär det sista däcket ha gått sönder i Norrköping och ledningen beslutade att tillverkningen skulle upphöra tills dess att man hade funnit en bättre konstruktion.
1926
Tillverkningen återuppstartades efter ett uppehåll från 1912 med en ny konstruktion där väven hade ersatts med kordlager av bomullskord, åtskilda från varandra med ett skikt gummi. Dessa däck kallades Gislaved Cord och några däck finns på museet med denna beteckning.
Det finns en reklamfilm (endast 4 min.) för Gislaved Cord gjord av Kooperativa Förbundet (KF), som visas för besökare på museet.
Bomullskorden hade emellertid också begränsningar. Om det uppstod en skärskada i gummit så att vatten kunde tränga ned till korden, så ruttnade korden och stommen brast.
1938
Ett tekniskt know-how avtal tecknas med US Rubber i U.S.A. för utveckling och tillverkning av bildäck. Detta lade grunden för ett långt samarbete ända fram till Continental, som köpte upp Uniroyal i Europa och så småningom Gislaved.
1946
Det första däcket med konstsilke eller rayonkord tillverkades. Detta material har helt andra egenskaper än bomull och används än idag i vissa däck. I personbilsdäck är det dock ersatt mest med polyester och med stålkord i större lastbilsdäck.
1950
Det första riktiga vinterdäcket, Brodd, tas fram.
1967
Gislaved började utveckla radialdäck med bälte eller gördel av stålkord. Flertalet tillverkare hade vid denna tid radialdäck med bälte av textilkord, utom Michelin och Uniroyal i Frankrike. Eftersom Gislaved hade licensavtal med Uniroyal hade man också tillgång till kunnandet om stålkord som gördelmaterial. Det skulle visa sig att beslutet att välja stålkord var strategiskt mycket viktigt för Gislaved, eftersom textilkord gav sämre egenskaper och framförallt sämre livslängd hos däcken. Det är ganska troligt att Gislaved hade haft svårt att överleva 80-talet om man inte hade valt stålkord. Nu blev det istället en fantastisk utveckling för personbilsdäcken.
1971
En ny bildäcksfabrik uppförs och öppnas detta år. Fabriken, som ligger utefter vägen mot Anderstorp, sägs ha Nordens längsta sammanhängande tegelvägg, över 600 meter lång.
Fabriken byggdes så att flödet började i änden mot Anderstorp och de färdiga däcken kom ut i den andra änden, där det också fanns ett automatiserat höglager med plats för 400 000 däck (invigt 1974). VD:n som drev fram beslutet inom KF att bygga däckfabriken hette Curt Lidén, en person känd för sin okuvliga energi och beslutsamhet.
1974
Det första vinterdäcket med en speciell mjuk slitbana av naturgummi togs fram i Gislaved. Däcket kallades FROST och var sannolikt världens första vinterdäck i stålradialutförande med mjuk slitbana.
Däcket vann flera däcktester, bland annat i Tyskland, och ledde till en kraftig ökning av försäljningen på många olika marknader. Man exporterade FROST-däcket till fjärran länder som Japan och Nordamerika.
Samma år upphörde tillverkningen av diagonaldäck.
1980
Det sista lastbilsdäcket tillverkas detta år. Lastbilsdäcken hade varit en stor produkt under främst den första hälften av 1900-talet.
1983
Däckdivisionen inom Gummifabriken blir en juridisk enhet inom KF och får namnet Gislaved Däck AB.
1985
KF köper Viking Dekk A/S i Norge och ett samarbete mellan Viking och Gislaved börjar vad gäller utveckling och tillverkning av däck.
1987
Nivis Tyre AB bildas av KF som gemensamt bolag för Viking och Gislaved däckverksamheter. Nivis fick sitt säte i Göteborg.
1991
Viking Dekks fabrik i Askim, Norge läggs ner detta år. Continental AG går in i Nivis Tyre AB med en ägarandel på 49%.
1992
Continental AG, Hannover, köper resterande del av Nivis Tyre AB. Däcktillverkningen drevs vidare i Gislaved av såväl Gislaved- som en del Vikingdäck, huvudsakligen vinterdäck.
2002
Continental stänger däcktillverkningen i Gislaved. Dubbningen av vinterdäck blev dock kvar ytterligare ett år innan maskinerna flyttades till Tyskland.
En epok kan här sägas vara slut. Under tiden hade alla de tre andra delarna, dvs. plast, industrigummi och industriservice sålts av KF till andra ägare, och de finns kvar än idag i Gislaved.
Tillverkningsår
Om du har ett riktigt gammalt däck vill du kanske veta när det var tillverkat.
Under hela denna period fanns ett system där ett löpnummer vulkaniserades in i däckets ena sida, i regel strax över fälghornsområdet. Numren var löpande och varje nummer som står under en månad i tabellen gäller för den första arbetsdagen den månaden. Varje däck hade ett eget nummer, vilket man lätt kan se på att däck nummer en miljon tillverkades i mars 1949.
Numren gällde för automobil- och motorcykelringar, som det står i listan. Automobil får anses gälla även för lastbilsdäck.
Bildäckstillverkningen började 1905, men det är inte troligt att de försågs med ett serienummer. Tillverkningen av däck låg nere från 1912 till 1923 på grund av kvalitetsproblem. När löpnummersystemet infördes i jan 1926 får vi anta att man startade på en siffra som motsvarade antalet däck tillverkade före det datumet.
1927 startade leveranser till Volvo och det innebar också säkerligen krav på att däcken försågs med ett serienummer.
Klicka på nästa årtalen ovan för att se respektive tabell.
Numret på bilden är 494220 och innebär att däcket är tillverkat i slutet på mars 1939. De tre kronorna anger att däcket har tillhört Försvaret. Den avlånga fördjupningen till höger om löpnumret kan inte härledas, men sannolikt har det funnits en extra märkning på däcket, kanske något som har samband med att det var ett däck för Försvaret.
I maj 1964 tillverkades det sista däcket med serienummer enligt löpnummersystemet.
Nästa nummersystem infördes redan i maj 1963 och beskrivs nedan. Detta innebär att det fanns en flytande övergång mellan det gamla löpnummersystemet och det nya systemet. Det är troligt att löpnummersystemet upphörde helt för personbilsdäck i maj 1963 men behölls för övriga däck fram till maj 1964.
Nytt system för tillverkningskoder med 5 siffror i numret, där de två första anger tillverkningsår och månad enligt en nyckeltabell. 20 på bilden står för september 1972. De två följande siffrorna anger apparatnumret för vulkaniseringspressen och den sista siffran om däckformen låg i vänster (1) eller höger (2) kavitet (position) i pressen.
Problemet med detta system var att två siffror 00 till 99 bara räckte i 100 månader, alltså drygt 8 år. Efter det började man från 00 igen. Man måste känna till vilka år en viss däcktyp tillverkades för att säkert kunna fastställa tillverkningsåret.
Övergången från det gamla löpnummersystemet och senare listor för det nya systemet visar att man sannolikt började med nummer 10 i juli 1963.
DOT-nummer (Dept. of Transportation, USA)
1968 införde DOT i USA krav på öppen datummärkning av alla däck. Gislaved exporterade däck även till Nordamerika och det är troligt att DOT-märkningen introducerades i Gislaved runt 1970 – 1972.
Datumet står sist, i detta fall 5101, som innebär att däcket tillverkades vecka 51 2001. P1 betyder att däcket är tillverkat i Gislavedfabriken, T5 är en kod för däckets dimension (kan vara bra att veta när däcket har regummerats), och återstående 4 siffror/bokstäver är tillverkarens egen kod för t.ex. konstruktionen.
Idag används samma datummärkning även inom EU-direktiven för däck.